Vet ni ....
Allt det mina föräldrar gömde från mig
(som människor kallar för realiteten), vittnade jag. De visade mig en värld som var perfekt, men jag insisterade om att tjuvkika på alla hemska saker i livet. För sådan är jag .... My way or the highway ....
Anyway .. Idag är jag "18" år och har inga bästa vänner Jag är min egen bästa vän, och jag har vittnat många hemska saker i mitt liv. Saker jag aldrig kommer glömma, varken tränga bort.Det räcker med att höra/se en hemsk sak, och förevigt kommer tankarna stanna kvar hos en.
Jag diskuterar inte med människor som inte respekterar mig. Jag säger ifrån artigt och sen går jag därifrån. tankarna stanna kvar hos enJag är en stark kvinna som ständigt söker att bli mer stark. Människor som tror de kan tala med mig hur de vill, får en blick av mig och inget annat. Jag låter inte en människa som inte är i min nivå uttrycka sig i min närhet.Jag har inga bästa vänner, och de få vänner jag har vet hur sträng jag är.
Jag låter ingen förolämpa mig. Neither should you.
Män vågar inte fråga ut mig för de klarar inte av mina tankar.
De klarar inte av att vara nära en kvinna som vet. Jag får män att känna sig underlägsna! Jag behandlar män som objekt och pratar med dem så som de pratar med kvinnor.Jag klär av männen med min blick.De känner sig utnyttjade och vill ha mer. Jag ger dem inget!
Viktigast av allt!
Jag ser upp till mig själv för jag vet att jag är väldigt bra.
Jag bryr mig inte alls om vad andra tycker om mig, och jag lever mitt liv precis som jag behagar.Det som låter konstigt i andras ögon, är väldigt normalt för mig.Jag har lärt mig att jag ska hålla min mun och istället visa hur jag fungera. (Less talk is good talk) .Jag skriker inte efter women's independence. Jag skriker inte efter mina rättigheter, jag visar situationen som om den vore normal. Därför ska jag ha det bästa där ute. Någon som är lika trubbad som jag.
|